Kom hem från Stockholm idag runt halv två med pressen av två deadlines hängade över mig. Har suttit och skrivit halva dagen men bara hunnit med den ena texten. Får försöka köpslå lite med den andra som jag vet brukar kunna vara lite slirande i exakt dag.
I Stockholm var jag för att först deltaga på ett möte, eller en så kallad Tankesmedja, om svensk fotboll. Varje gång bollas ett ämne upp med en gäst som håller ett litet kort föredrag och sedan kör diskussionerna igång. Det är väldigt stimulerande och utvecklande rent informativt.
Vi ses cirka en gång i kvartalet, käkar lunch, kör mötet och ibland hänger kvar för att surra vidare om annat värt att snacka om.

Senare framåt kvällen blev jag intervjuad av Anders Cedhamre som är mannen bakom poden Agendasättarna som ligger på Expressens webbsida. Vi spelade in i en lite studio i Expressens lokaler i huset på Kungsholmen. Cirka en timmas snack som kändes som tio minuter. Tyvärr kommer inte avsnittet sändas förren efter nyår. Jag är liksom inte först i raden av intervjuobjekt. Femtio intervjuer är redan inspelade och ligger förutom på Expressen även Agendasättarnas egen hemsida. Gå in och lyssna. Finns en hel del intressanta intervjuer där.
Däremot får ni alltså vänta rejält på min då det redan finns en hel rad andra i pipelinen under hösten och första delen av vintern.
Som gammal defensiv central mittfältare så är jag van...

När jag ändå var i Stockholm så passade jag på att träffa min gamla lagpolare Lasse Eriksson och ytterligare en skön snubbe som heter Hasse Gänger. Vi drog runt på småställen på Söder och drog några bira, gick på konsert på Fritz Corner och vidare till några nya ställen. Men som de gamla gubbar vi blivit blev det rätt tidigt i bingen ändå. Dom skulle jobba och jag behövde komma iväg hyfsat från Huvudstaden. 

Unga män och pojkar läser inte skönlitteratur. Det är ett faktum som blivit ett problem. Det visar sig att dom får svårare att hänga med i skolan, att förstå det dom läser och få ihop sammahang. Det i sin tur kommer naturligtvis påverka samhället negativt. Just nu diskuteras det här runt om i landet. Flera olika projekt för att få killar att läsa är på väg att sjösättas. Både nationellt och lokalt. 

I dag var jag med på ett möte med en referensgrupp i en förstudie som har namnet "Unga män och pojkar läser." Det handlar om att höja statusen på litteratur, läsning och biblioteken hos unga män i Örebro Län. Vi var kanske femton personer från olika organisationer, studie-och utbildningsförbund, kulturhuset och kommunen som utbytte tankar och idéer om vad som behöver göras och hur.
Det var ett första möte som förhoppningsvis leder vidare till någit mer konkret arbete framöver. Intressant var det för mig åtminstone att se lite hur det går till i den här världen. Det är ett område som jag brinner för eftersom jag vet vad läsningen gjort för mig. Utan den hade jag troligtvis inte jobbat med det jag gör idag. Läsningen har gett mig ordets makt, byggt på och breddat mitt språk och hjälpt mig att förstå sammanhang och analysera text. Även mitt jobb som expertkommentator i fotboll har haft stor nytta av läsningen där ordförådet blivit påfyllt och det i sin tur gett mig ett bättre och mer varierat språk. Det ska bli spännande att se vart det här tar vägen. 

Här har ni ett par länkar i ämnet. Först kan ni läsa lite mer om just projektet "Unga män och pojkar läser"
Den andra länken är ett samarbete mellan Örebro Stadsbibliotek och SISU Idrottsutbildarna. En blogg som heter Kom in i matchen. 

Sommaren är underbar men jag har alltid älskat hösten lika mycket. När den ibland tryckande värmen och pressen att alltid ha kul och må bra sakta går in i viloläge då vaknar jag. Även om jag skräms av den långa mörka kalla period som kommer efter hösten så får man försöka njuta i nuet. Den här helgen har jag och min irländska varghunden Molly Malone njutit av nuet på landet i Karintorp, Åsbro, Sverige, Världen, Universum, Utopia. I love it!

"Höstens dagar äro genomskinliga
och målade på skogens gyllne grund...
Höstens dagar le åt hela världen.
Det är så skönt att somna utan önskan,
mätt på blommorna och trött på grönskan,
med vinets röda krans vid huvudgärden...
Höstens dag har ingen längtan mer,
dess fingrar äro obevekligt kalla,
i sina drömmar överallt den ser,
hur vita flingor oupphörligt falla..."

Edith Södergran
 

Det började ungefär runt förra nyåret. Jag misstänker att det var på grund av en rätt intensiv boxningsträning. Den vänstra överarmen började irritera en aning längst uppe vid axeln. Till en början var det inte mycket att bry sig om men dagarna gick, veckorna och månaderna. Tills jag en dag någon gång i april knappt inte kunde röra armen. Så har jag gått från dess fram till nu. Värktabletter och dålig sömn.
Man är ju så jävla envis och vägrar ta tag i saker. Det går väl över tänkar man tills man går in i väggen. Jag söker ingen sympati men vill förklara om någon tycker att jag betett mig märkligt under det här året. Nervvärken har påverkat mitt humör rejält. Värken har även påverkat min övriga kropp med nackont, nackspärr och muskelvärk. Det har varit ett jävla skit helt enkelt.
Men igår var jag på en flera timmar lång röntgensession. Först vanlig röntgen och sedan magnetröntgen inne i den trånga tuben i en och en halv timma. Så nu är jag förhoppningsvis snart på banan igen. Bara läkarna hittar nått som är lätt och snabbt och behandlingsbart. Men eftersom jag är skrockfull så vågar jag inte säga mer än så just nu. Ångesbilden ovan speglar tankarna. Men tyck inte synd om mig. Snälla.  

Med tanke på debatten om Emma Green och hennes regnbågsfärgade naglar som en tyst protest mot Rysslands anti-gay-lagar och efterföljande åsikter om att idrott och politik inte hör ihop. Det är skitsnack. Idrott och politik har alltid hört ihop. 
Politik, pengar, idrott. En helig treenighet... 
Intervjun här under är förvisso om amerikanska villkor men går på många sätt att applicera på Europa och Sverige.
Mycket intressant och jag önskar att vi i Sverige kunde få den här typen av journalistik av journalister med kunskap om både idrotten och samhället. Djupare och mer granskande för att koppla samman de två eftersom dom så starkt är länkade till varandra. 
Börja kolla från minut 5! 

I förmiddags var jag på besök hos Arne Holmberg som är programledare för Boulevard i P4 Örebro. Han hade bjudit in mig för att med lite distans till kalabaliken kring landskampen i Kazakstan berätta om vad som hände när jag blev Ensam man i Astana. Från fotbollsexpert till kombinerad expert och reporter. Från relativt lågprofilerad till högprofilerad. Ni kan läsa mer om det längre ner här under.
Det blev ett avspänt och soft samtal som alltid med Arne. En del allvar men mest med glimten i ögat.