header
header
header
header
header
21 Oktober 19:45

Lördagskrönikan i NA


Kommentarer
Stäng
Of the panoply of we

Of the panoply of website I've pored over this has the most veyraitc.
Skrivet av: | 2015-11-11 23:34:11 |  Svara
 


14 Oktober 22:59

Varför så rädda för en nyfiken fråga?

Det var en häftig upplevelse att få vara expertkommentator under den så viktiga VM-kval matchen mellan Sverige och Österrike på Kanal 5 inför som mest 1,8 miljoner tittare. Speciellt med den vändningen som Sverige gjorde med den perfekta avslutningen där Zlatan avgjorde. Men allt det där vet ni ju redan och i morgon är det en ny match där jag inte kommer jobba eftersom den visas i TV4.

Det trista är intervjun efter matchen som ni ser på bilden ovan. Jag vet inte vad det är med svenska representanter från landslaget när det kommer till förhållandet till media. Dom är så oerhört anti och så fort ett litet dammkorn till kritik blåser mot dom så rullas spikmattan ut. På en rak och relevant fråga angående det faktum att dom allt för ofta ger bort förstahalvlekar och vad dom hade för tankar kring det, då vägrade Erik Hamrén att svara och skickade frågan vidare till Zlatan. Zlatan i sin tur gav mig inte en enda blick förren de avslutande orden: "Vi vann ju så vad spelar det för roll?" Men jag lider inte, blir inte ens sur. Det är upp till duon hur dom vill agera. Tycker bara att dom är fåniga. Har man precis vunnit och blivit klara för play off så finns inga hot. Erik och Zlatan kunde ha bjudit på ett leende istället. Tror att tittarna hade gillat det.



14 Oktober 22:20

Lördagskrönikan i NA




8 Oktober 23:14

A man you don´t meet every day...

U2 var det som öppnade mina ögon mot Irland. Men det var The Pogues som gjorde att jag behöll dom öppna. Det var The Pogues som gjorde att ögonen borrade djupare och djupare ner i den irländska folkmusiken via deras egna folkrock/punk. När jag första gången fick skivan Rum Sodomy & The Lash i min hand och satte den i skivspelaren så var det som att en hel ny värld öppnade sig. Jag hade aldrig hört något liknande. Soundet talade direkt till mig och jag fullständigt exploderade av lycka. Och det har aldrig gått över. Jag letar fortfarande efter nya band med samma influenser och hittar dom då och då men aldrig med samma klass. Under en lång tid var jag trött på låtarna och eftersom bandet inte längre finns och geniet Shane MacGowan inte släpper nytt material allt för ofta så har jag inte lyssnat på The Pogues speciellt mycket de senaste åren. Det har nog varit bra.

För när jag idag nåddes av nyheten att irländaren, bandmedlemmen, gitarristen Phil Chevron hade avlidit av sin cancersjukdom så bestämde jag mig för att trixa ihop en Spotifylista till hans ära. Jag lyssnade igenom nästan alla låtar och fan vilken kick jag fick. Det är enastående vilken lång rad av enbart skitbra låtar som detta band spottade fram under en massa år från mitten av 80-talet till början av 90-talet då bandet började krackelera och till sist falla isär. Chevron själv lämnade bandet 1994 mycket på grund av alkoholproblem.

Vi är många musikintresserade som någon gång i våra livet fallit lite extra för ett band och kanske ett album. The Pogues är och kommer alltid vara just det bandet för mig. Rum Sodomy & The Lash kommer vara den skivan även om If I Should Fall From Grace With God och Hell´s Ditch är två andra fantastiskt bra skivor. Vila i frid Phil Chevron! Jag trodde alltid att Shane skulle gå först.




6 Oktober 18:28

Kåseri i Örebro Konserthus


I lördags var jag inbjuden till Örebro Konserthus för att kåsera om mitt förhållande till klassisk musik. Dom som känner mig vet att det förhållandet i princip är noll. Åtminstone på ett personligt plan. Rent allmänt finns ju den klassiska musiken runt än hela tiden inom all möjlig populärkultur. Så mitt kåseri handlade om just det. Att jag inte vet någonting om den klassiska musiken men vill lära mig. Humor var sättet jag försökte framföra det på och jag tror att det fungerade om man ska gå på de spontana reaktionerna. Cirka hundra personer tog plats i Wirénsalen där jag talade.  

Efter mitt lilla bidrag denna lördag eftermiddag satte jag och min Åsa oss i publiken för att lyssna på eftermiddagskonsert med den internationellt erkända mezzosopranen Katarina Karnéus. Hon framförde nått stycke ur Lady MacBeth, sedan spelade Svenska Kammarorkestern Örebro själva i ett mellanparti och så kom Katarina tillbaka och avslutade konserten. Jag hade inget program så jag vet ärligt talat inte vad som framfördes men det var en positiv upplevelse. Går nog gärna igen vid tillfälle.
Rock on!

 



6 Oktober 17:30

Veckans NA-Krönika: "Om manlig vänskap"




6 Oktober 17:04

Mitt möte med förbundskapten Hamrén...


I torsdags åkte jag upp till Arenastaden i Solna för att intervjua Erik Hamrén inför den extremt viktiga matchen mot Österrike nu på fredag. Vi spelade in mitt möte i restaurang "Slagteriet" som ligger i samma byggnad som Svenska Fotbollsförbundets kontor. Jag hade en timma på mig och vi snackade cirka 40 minuter under inspelning och några minuter till efteråt. Hur många minuter som sedan sänds innan matchen i Kanal 5 det får både jag och ni vänta på att se. Kan och får inte säga så mycket mer om själva intervjun men kul var det.

Livets svängningar är häftiga ibland. Fick denna chans tack vare mitt reporterinhopp i Kazakstan. Ett jobb jag inte skulle göra men fick göra på grund av flygförseningar och inställda flyg som gjorde mig till den där "Ensamma mannen i Astana." Nu hoppas jag bara att intervjuen blev så pass bra att jag får fler chanser som intervjuande reporter i framtiden.



6 Oktober 16:29

Blohms Irlandsresor snart på G!

 


Irland Dublin

Jag upptäckte Irland via U2:s musik redan i början av 80-­‐talet. 1992 besökte jag Dublin för första gången och staden var precis det jag hade hoppats att den skulle vara. Full av liv och varma människor. Det är Dublin fortfarande trots den djupa ekonomiska kris som de sakta håller på att återhämta sig ifrån. Irländarna har alltid fått kämpa och det har gett dom en avslappnad ödmjukhet som man som besökare älskar. Dublin är en stad full av nöje, musik, litteratur, sport och en dramatisk historia. Allt hänger ihop med varandra. Njut av stadens dryckeskultur på de många pubarna eller via besök på Guinness bryggeriet eller Jamesons whiskey destilleri som båda ligger centralt. Lär er mer om den keltiska sporttraditionen på museumet vid Croke Park eller kolla in en hurlingmatch på samma arena. Vill ni ta en paus från stadslarmet och få en känsla av det gröna Irland finns halvön Howth Head 20 minuter med tåg från stan. Vandra på klippkanten och avsluta med en lunch i den lilla fiskebyn med samma namn. Häng med mig till Dublin. Ni kommer inte ångra er. / Pelle Blohm


 




29 September 23:54

Poesi och power i Bronx


Förra veckan såg jag den här mycket starka dokumentären från Bronx i New York där struliga ungdomar från fattiga och svåra förhållanden bygger självkänsla och identitet genom att erövra språket och helt naket berätta om sina tuffa liv.
Dom gör det via något som deras skola kallar power writing. Det är sådana här berättelser som ger hopp. 
Ge er gärna lite tid och kolla igenom dokumentärfilmen. Den ger energi!

Tillsammans med några andra intryck när det kommer till läsande, skrivande och språket som jag fick förra veckan skrev jag också en krönika i Nerikes Allehanda i lördags om ämnet. Rubriken blev "Språket är power"  och texten är mer inriktad på svenska förhållanden där pojkar och unga män inte läser skönlitteratur vilket är ett problem enligt forskningen. Ni ser en annan text i ämnet på en bloggpost längre ner. Är innne i detta nu och tycker att det är viktigt. 



27 September 00:23

En dag i Stockholm...

Kom hem från Stockholm idag runt halv två med pressen av två deadlines hängade över mig. Har suttit och skrivit halva dagen men bara hunnit med den ena texten. Får försöka köpslå lite med den andra som jag vet brukar kunna vara lite slirande i exakt dag.
I Stockholm var jag för att först deltaga på ett möte, eller en så kallad Tankesmedja, om svensk fotboll. Varje gång bollas ett ämne upp med en gäst som håller ett litet kort föredrag och sedan kör diskussionerna igång. Det är väldigt stimulerande och utvecklande rent informativt.
Vi ses cirka en gång i kvartalet, käkar lunch, kör mötet och ibland hänger kvar för att surra vidare om annat värt att snacka om.

Senare framåt kvällen blev jag intervjuad av Anders Cedhamre som är mannen bakom poden Agendasättarna som ligger på Expressens webbsida. Vi spelade in i en lite studio i Expressens lokaler i huset på Kungsholmen. Cirka en timmas snack som kändes som tio minuter. Tyvärr kommer inte avsnittet sändas förren efter nyår. Jag är liksom inte först i raden av intervjuobjekt. Femtio intervjuer är redan inspelade och ligger förutom på Expressen även Agendasättarnas egen hemsida. Gå in och lyssna. Finns en hel del intressanta intervjuer där.
Däremot får ni alltså vänta rejält på min då det redan finns en hel rad andra i pipelinen under hösten och första delen av vintern.
Som gammal defensiv central mittfältare så är jag van...

När jag ändå var i Stockholm så passade jag på att träffa min gamla lagpolare Lasse Eriksson och ytterligare en skön snubbe som heter Hasse Gänger. Vi drog runt på småställen på Söder och drog några bira, gick på konsert på Fritz Corner och vidare till några nya ställen. Men som de gamla gubbar vi blivit blev det rätt tidigt i bingen ändå. Dom skulle jobba och jag behövde komma iväg hyfsat från Huvudstaden. 



Pelle Blohm


Pelle Blohm

Frilansskribent. Krönikör. Fotograf. Författare. Föreläsare. Moderator. Copywriter. Projektarbetare.
Nuvarande uppdragsgivare är Nerikes Allehanda och HKM Publishing.

Driver företaget Shane Media & Kommunikation AB.

Har startat föreningen Panhorama som jobbar med demokrati- och samhällsfrågor. En podd kommer att dra igång i höst.

Släppte boken och självbiografin "Blohm står när dom andra faller" i juli 2017.
Släppte foto- och poesiboken Under Radarn 2019.

 I övrigt en jäkla fin kille... 


Pelle Blohm Pelle Blohm Pelle Blohm Pelle Blohm Pelle Blohm Pelle Blohm

Tidigare inlägg